Den akademiske läraren.
Den akademiske läraren uppträder i flera kunskapsvårdande roller: som forskare, kursutvecklare, examinator, föreläsare och handledare.
Dessa roller får inte stå i konflikt med varandra. Forskarens sanningslidelse, kravet på äkthet, originalitet och kvalitet, vägleder också hans undervisning.
Som föreläsare framställer han sitt ämne, inte sin examination. Han påvisar sitt ämnes roll och sammanhang, både inom sig och i kontakt med andra ämnen. Han skriver inte av textböcker och förser inte sitt ämne med skygglappar.
Som handledare vägleds han av respekt för individen och tilltron till den lärandes vilja och ansvar. Hans undervisning tar sats i den lärandes redovisade behov. Undervisningen stöttar den lärandes självständiga arbete och försöker inte ersätta det. Respekten för den egna värdigheten, och den andres, betingar varandra ömsesidigt.
I samarbete med andra, som kursledare eller handledare i andras kurser, är han solidarisk med dessa mål. Kursledaren ger inte direktiv som är kränkande för medarbetarnas värdighet; han garanterar dem fullt stöd. Han ställer aldrig krav han själv inte är beredd att uppfylla.
Den akademiske läraren håller sig underrättad om utvecklingen i och utanför sina specialiteter och söker genom kontinuerliga kontakter bevara och stärka relevansen och trovärdigheten i kursernas innehåll. Ansvaret för denna kommunikation vilar inte ensidigt på dem som undervisar grundläggande kurser.