Institutionen för Fysik och Mätteknik

Institutionen för Fysik och Mätteknik är en gigantisk institution med 13 avdelningar, sammanförda till ett mindre antal områden, t ex Teori och Modellering som innefattar teoretisk fysik, beräkningsfysik och teoretisk biologi. Fysikinstitutionen innefattar även kemi, som betjänar TBi-programmet och ingenjörsutbildningarna, samt teknisk biologi, varom mer under respektive länkar.

Det är givet, på en så stor institution, att matematikbehovet och synen på matematikens roll skiftar enormt mellan olika individer och specialiteter.

Peter Münger har flera år lett och föreläst kursen TFFY39 Elektromagnetism för Y-linjen, 8 poäng i årskurs 2. Hans svar lämnar inga tvivel om analysens och vektoranalysens relevans för ämnet; det senare ämnet är "ett mycket kraftfullt och exakt språk för att beskriva fysikaliska fenomen".

"Jag anser att det är helt orealistiskt men jag skulle gärna se att de även behärskade distributioner". (Distributioner är, i formell matematisk tappning, en rätt abstrus teori som tas upp i Transformteorin i trean, men endast i en dimension. Här förloras den naturliga kopplingen till påståenden som att "dipolen är punktkällans derivata i axelriktningen".)

Det stora problemet är vad studenterna faktiskt kan. "Majoriteten känner till grunderna, eventuellt efter viss påminnelse, men för dem blir det en stor uppgift att utföra en relativt enkel och standardmässig uträkning och risken för slarvfel är stor". Det förefaller som om förkunskapsbristerna fortplantar sig genom utbildningen, mycket beroende på studenternas avtagande arbetsförmåga, eller (rentav) arbetsvilja.


Professor Christer Svensson, elektroniska komponenter, står för kurser i Halvledarteknik, VLSI-konstruktion, Radioelektronik, inom Y och D (samt en del nya kurser). Det är är rätt fundamental matematik som aktualiseras, t ex differentialekvationer, laplacetransform, en del om stokastiska processer (elektroniskt brus). Detta är inte märkligare än att "studenterna kan matematik tillräckligt". Hans vidare resonemang gäller utbildningarna som helhet, t ex önskemålet om fler tidiga teknikkurser (speciellt inom elektronikområdet). Detta är under utredning. Y-ettor läser digitalteknik och kretselektronik.


Båda dess undervisare betonar inlärningens kvalitet. Mer kvantitativa blir genast önskemålen rörande Rolf Riklunds kurser i TFFY58 Kvantdynamik, TFFY26 Relativitetsteori , TFFY 27 Elementarpartikelfysik samt motsvarande på matnat.

"Kvantitativa" betyder att önskemålen går utöver standardkurserna; det kan handla om gruppteori (oklart om diskreta eller kontinuerliga grupper avses) eller tensorer som både fysiker och matematiker brukar anse fullkomligt onjutbara utanför tillämpningarna (fysik eller geometri). Det är en av relativt få påminnelser - i hela denna undersökning - om högskolans förpliktelser mot studenter med specialintressen och läggning för avancerade studier i matematik och naturvetenskap.


Två svar, som är tacksamma att kontrastera mot varandra, kommer från Patrik Norman, Beräkningsfysik, och Hans Arwin, Tillämpad Optik.

Arwins kurs TFFY08 Tillämpad Optik exploaterar det myller av matematiska tekniker som jag på annan plats (ISY) kallat "kalejdoskopiskt". Klassisk komplex analys, konturintegraler och residuer, används för att behandla fouriertransformer; passagen av polariserat ljus genom optiska system beskrivs via lineära avbildningar i två dimensioner, av delvis klassiskt slag, etc.

Normans kurser, TFFY17, Modern Fysik (Y3, obligatorisk) och TFFY54, Kvantmekanik (Y3, profilkurs), kräver transformer och lineär algebra, kurser som uppfattas som en sammanhållen kärna inom många ämnen på ISY, och borde befruktas av dessa kurser (och omvänt).


Sannolikt behövs sådana kurser som TFFY29 Vågfysik, Y2, inte bara för ämnesinnehållet, utan även för avspänningen. Matematiken inskränker sig huvudsakligen till trigonometri och trigonometriska formler. Kursledaren, Anna Pohl, konstaterar att "Y-linjens studenter är för det mesta mycket duktiga".

Jens Birchs bidrag rörande M-linjens fysik diskuteras under rubriken Just-in-time, tillämpningsanknytning, integration. Från I-linjens kurser inflöt inget. Det som berör Teknisk Biologi diskuteras under denna (program)rubrik.

Åter till tablån