|
Matematiken är, som första stora inslag i de tekniska utbildningarna,
särskilt utsatt för sviktande förkunskaper och hårdnande
krav på genomströmning. Det är två krafter som i förstone
verkar åt motsatt
håll. När de tvingas samspela hotas kvaliteten. Vi
riskerar att sluta fråga efter de mål
och de utmaningar studenterna
är värda att ställas inför.
I lektionssalen möter vi en allt starkare efterfrågan på "typexempel" (samma gäller föreläsningar och läroböcker), dvs. utförda exempel följda av övningar som innebär sifferbyten. Sådan inlärning avslöjas lätt ge fullkomligt parodiska resultat. En alltför stor del av diskussionen har handlat om metodik. Vilken förkortning i tre bokstäver förvandlar aningslös efterapning till nyfikenhet och kreativt okynne? Eller, för den delen, två bokstäver - Linköping är ju "sämst" på IT-medel i matematikundervisningen (med detta avses styrd och övervakad användning, inte frivillig!). Medlens överhöghet är så självklar för en del att all mål- och problemanalys uteblir. Själv anser jag att pedagogiken börjar med innehållet. Under 30 år som lektor av LiTH har jag, driven av nyfikenhet, underhållit kontakter med otaliga examinatorer och undervisare på avdelningar utanför MAI. Jag har sökt uppslag att göra mina kurser, föreläsningarna och övningsexemplen, intressantare och därmed mer motiverande. Tillämpningskontakt är ett, men bara ett medel. Motivation är inte heller allt. Tillämpningsanknytning kan också vara ett medel att visa att verkligheten inte består av typuppgifter. Jag har förstått att studenternas kunskap inte alltid ser ut som vi vill, eller som avnämarna vill, ens när vi försöker. Jag har också märkt att avnämarna ofta vet mycket lite om varandra. Litteraturen har därför fått komplettera samtalen. Jag har också fört dialog med folk i verkligheten, på Sectra, Saab och Ericsson. Intrycken av dessa samtal är tankeväckande men splittrade. Arne Enqvist, studierektor för Tillämpad Matematik på LiTH har föreslagit ett projekt som mer systematiskt kartlägger matematikbehovet och matematikanvändningen genom utbildningen. Jag har på hans uppdrag diskuterat projektet med LiTH:s dekanus Mille Millnert. Denne beslöt stödja projektet ekonomiskt våren 2000. Projektet har genomförts genom litteraturstudier, granskning av studiehandboken, samtal och enkäter. Insamlingen inleddes den 26 april 2000 med en brevenkät till utvalda personer i yrkeslivet. Den avslutades den 19 januari 2001 med en telefonintervju med Håkan Eriksson, Ericsson Research. C:a 100 personer har lämnat bidrag till undersökningen. Linköping den 21 januari 2001 Peter Hackman |