TAIU05: Differens- och differentialekvationssystem förekommer i lite skilda kurser på alla 4 programmen (tror jag), så vi är åtminstone inne och nosar på denna tillämpning. Annars är väl innehållet (det lilla som finns) sådant som måste vara med (t ex vektorer, matrishanterande, enkla linjära avbildningar). Sedan används föstås en del av detta i mekanik och hållf, men detta har inte påverkat innehållet särdeles mycket.

TAIU10: Rätt traditionell i sitt innehåll, påverkas ej nämnvärt av tillämpningskurserna. Det som påverkar mer är snarare att de olika linjerna har olika tillämpningar, så det blir lite svårt att ta upp vissa tillämpningar (t ex tyngpunkt. tröghetsmoment).

2) För att nå målen på ING-kurserna, har jag lyckats framtvinga mer tid. När förkunskapskraven från gymnasiet ändrades (matematik D) fick jag till stånd en utökning av Analys från 6p till 8p och Linjär algebra från 3p till 4p (med motsvarande ökning i tid). Sedan har det visat sig att nästan alla (utom c:a 1/grupp) har läst matematik E. Detta har medfört att de allmänt försämrade förkunskaperna från gymnasiet har lyckats balanseras av denna utökning i tid av analys och linjär algebra. Det innebär å andra sidan att de flesta ING-studenter numera ej läser påbyggnadskursen i vektoranalys, men det gör väl inget.

3) TAIU10: En idé har varit att lyfta ut numeriska serier och lägga in dessa i transformkursen (där potensserier tas om hand). Serierna har varit ett lösryckt inslag, som känns främmande på en del av programmen (de kommer aldrig att se serier igen, åtminstone inte göra några konvergensundersökningar). Annars är det inte aktuellt att stryka något. Kursen har softats i omgångar tidigare, och jag har en obehaglig känsla av att det inte alltid varit av godo. Jag tycker mig se tecken på att studenter arbetar mindre än tidigare (men det har jag egentligen inga belägg för). Den nya examinatorn kanske har andra idéer, men jag tror inte det är planerat några större ändringar. Jo, det blir duggor i Analys (2 i period 1 och 1 i period 2)

TAIU05: Studenterna kommer att läsa en Matlab-kurs parallellt, så detta kan möjligen påverka. Duggorna försvinner. Här har vi en ny examinator, så jag har svårt att förutsäga om något annat kommer att hända.

5) TAIU10: Vi använder Persson Böiers, som upplevs som svår av många studenter. Den får dock godkänt, med tvekan, 3.2-3.3. Jag har inte hittat något bra alternativ. Exempelsamlingen och prophäftet har jag själv sammanställt och modifierat i omgångar, så de står sig nog några år till (hoppas jag).

TAIU05: Tengstrands bok i Lineär algebra med vektorgeometri. Boken är ganska lättläst men bitvis lite stökig och omständlig. En del av de exempel som tas upp hanteras på onödigt krångligt sätt, istället för att använda de hjälpmedel man har inom kursen. Här kanske Lule-materialet (Andersson m fl) kunde vara ett alternativ.

6) Tillgången på matematisk programvara kommer troligen knappt alls att påverka kurserna. De program jag sett har knappast underlättat inlärning och förståelse, utan är mer 'bra-att-ha-program' när man kan räkna och förstår grunderna. Annars har man ingen möjlighet att veta när programmet producerat ett felaktigt resultat."

Göran Forslings intryck av enkelriktad kommunikation och ensidigt ansvarstagande delas av flera matematiker, inom vissa utbildningar. I dessa sammanhang är det matematikerna som inte har råd att vara egocentrisk och de enda som inte kan sopa svårigheter under mattan med motiveringen att det är någon annans sak. Det engagemang som därmed blir tydligt är ett viktigt skäl till deras popularitet på program med relativt svaga studenter.

Till Forslings beskrivning kan läggas att de tillämpare som inte "har tid" att knyta an till matematiken i regel har mer föreläsningstid per poäng i sina kurser. Att verkligen knyta an till matematiken är förstås att utnyttja dess begrepp till att ekonomisera och effektivisera framställningen. Önskan att bevara eller vidga revir kan vara motivet att trivialisera det egna ämnet. Tidvis är det en hård kamp att försvara meningen i matematikkurserna. Många som påpekar hur lite de egentligen behöver "glömmer" att detta lilla, själva målen, kräver åtskilligt av förberedelser och uppbyggnad.

I övrigt kan följande kommentar av Jan Olheim, ansvarig för matematisk statistik på ingenjörsprogrammen, få sammanfatta iakttagelser som nog inte bara inskränker sig till dessa program:

"Vad kan de inte? Svårigheten är ofta att tänka logiskt och inte bara stoppa in i formler.

Många verkar tänka : 'Problem i mat.stat, nu gäller det att hitta en formel' istället för att tänka efter. Vissa har problem med att tolka texter, om det inte står explicit vad de skall göra."

Ingenjörerna läser även Flervariabelanalys, 3 poäng, att jämföra med Civingkursernas 6. Det finns risk för plottrig och splittrad kunskap i sådana kurser, som nog mest finns därför att andra tycker sådant är för tråkigt. Sannolikt får man göra ett val. Kurser i Vektoranalys, TATM96, för EI3, DI3, MI4, och Transformmetoder, TAIU23, EI1, DI2, förekommer också.

Det senare inslaget kan sannolikt inte bli mycket mer än det tabellslående som civingkurserna med viss möda försöker överge. Eftersom Vektoranalysen har täckning i den gängse flervariabellitteraturen (låt vara i cartesiska koordinater enbart) kunde man diskutera en kurs på 6 poäng där tekniska färdigheter (trippelintegraler, kilometerlånga variabeltransformationer) tonas ned och grundläggande begrepp inom differential- och integralkalkylen finge sin naturliga direktomsättning i vektoranalysen. En sådan kurs skulle kanske kräva 7 poäng, varpå de två transformpoängen kunde bakas in i detta ämnes tillämpningar.

När det gäller kemiingenjörer har Stefan Klintström och Nils-Ola Persson bidragit en stor sammanfattning av de kurser som förutsätter matematik. Åtminstone tidigare år har studenterna, haft mycket stora problem med matematiken, vilket vållat stämningsproblem. Den förre författaren påpekar dock att

" ... tillämpningslärarnas inställning till matematik påverkar studenterna. Sedan Kemiteknikprogrammet fått lärare som anser och påpekar hur viktigt det är med matematik ... så har också studenterna blivit mer positiva".

Som svar på en stående motivationsfråga svarar Klintström:

"Det är inte självklart att det är bra med tillämpade övningsexempel när man skall lära ut något nytt i matematik. Tvärtom kan det göra det mer komplicerat".